Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohÀlsa. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om coachning pÄverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt pÄ stödkategorierna emotionellt, vÀrderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning pÄverkas av om denna Àr sjÀlvvald eller inte. Den kvantitativa enkÀtundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade pÄ en tendens att coachning pÄverkar upplevelsen av emotionellt, vÀrderande och informativt stöd.

Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmÀssigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första Är samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever Àr viktigast.Metod: Deskriptiv tvÀrsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte nÄgon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala lÀns landsting svarade pÄ en enkÀt om deras behov av stöd.Resultat: HÀlso- och sjukvÄrden var den viktigaste aktören för mÄnga av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fÄtt det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nÀstan alla mammor och mÄnga efterfrÄgade emotionellt stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Mammornas behov var relaterat till deras Älder, och Àven i viss utstrÀckning utbildning och sysselsÀttning.Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal som möter mammor med barn under ett Är, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda sÄvÀl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa lÄngsiktigt nöjda och trygga mödrar..

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp med stora pÄfrestningar emotionellt och ÀrendemÀssigt. Enligt tidigare studier har belastningen pÄ socialsekreterare de senaste tio Ären ökat. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger pÄ en sammansatt metod bestÄende av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

SammanfattningSjuksköterskor utsÀtts för kÀnslomÀssiga situationer i arbetet med patienter sÄsom sorg och glÀdje. Situationerna kan vara pÄfrestande men yrket medför ÀndÄ att patienter mÄste bemötas pÄ ett positivt sÀtt. PÄfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och pÄ lÄng sikt av utbrÀndhet. Tidigare forskning visar att anstÀlldas vÀlbefinnande spelar en grundlÀggande roll i en patients hÀlsa.Syftet med uppsatsen var att fÄ kunskap om sjuksköterskors arbetsförhÄllanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas Älder och/ eller yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet.

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Andelen Àldre personer ökar kontinuerligt i vÀrlden. Att lida av ensamhet Àr ett vanligt förkommande fenomen bland Àldre. Ensamhet kan vara bÄde ett emotionellt och ett fysiskt lidande för den enskilde individen. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskap om socialt stöd till Àldre som lider av ensamhet. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar: pÄ vilket sÀtt socialt stöd kan ges? och vad finns det för effekter av socialt stöd? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och innefattade nio kvantitativa artiklaroch en artikel med bÄde kvantitativ och kvalitativa ansats.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilket samband förÀldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars vÀlmÄende. Deltagarna (n = 76), fördelade pÄ 40 flickor och 36 pojkar, lÀser vid en svensk gymnasieskola dÀr enkÀtundersökningen ocksÄ genomfördes. EnkÀten byggde pÄ fem befintliga mÀtinstrument som avsÄg mÀta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt vÀlbefinnande, livstillfredsstÀllelse och depressiva kÀnslor. EnkÀten utformades sÄ att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors förÀldrabeteende var för sig. Resultaten visar pÄ positiva samband mellan förÀldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva vÀlbefinnande och livstillfredsstÀllelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva kÀnslor.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur emotionellt lönearbete förekommer i en större organisation. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr vi genomfört intervjuer med bÄde medarbetare och ledare. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar som vi besvarat med hjÀlp av flera olika teorier som kopplat samman med vÄrt empiriska material. VÄr teoretiska referensram innehÄller bland annat Hochschilds (2012) teorier om emotionellt lönearbete, Goffmans (2009) teorier om roller och regioner samt Nilssons (2005) teorier om ledarskapsegenskaper.Undersökningen visar att det finns vissa kÀnsloregler att förhÄlla sig till inom organisationen, för ledarna handlar det om att vara en förebild medan det för medarbetarna handlar om att skapa en positiv sinnesstÀmning hos sina klienter. Olika sÀtt att hantera kÀnslor i arbetet Àr bland annat att skapa distans mellan sig sjÀlv och den man arbetar mot (medarbetaren för ledarna och klienterna för medarbetarna) och att vara förberedd inför svÄra situationer.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.